Tänk då man var 13år och hade blivit ihop med en kille på skolans disco. Eftersom man på den tiden inte hade mobiler så lyfte man luren och slog killens nummer väl medveten om att det förmodligen var hans föräldrar eller nyfikna syster som skulle svara. Man harklade fram ett ”hej är …… hemma?” och bad till Gud att de inte hunnit skaffa en nummerpresentatör. Sen när man skulle dit fick oftast morsan skjutsa dit en (pinsamt oh yes) och snabbt som ögat sa man hej då och rusade in på rummet förbi alla nyfikna.

Idag har man egen telefon vilket innebär att man slipper snacka med killens föräldrar första gången man ringer. Man bor oftast i egen lägenhet så ingen behöver bevittna ens första besök eller besökare. Trots detta så skickar man oftast ett töntigt SMS med underförstådd mening, tjattrar via FB gömd bakom dataskärmen eller springer på varandra i dimman på krogen. Jag var fan mycket modigare som 13 åring än som fyllda 27. Pinsamt.