Nu när beachen är över känns allt som en nedräkning tills sommaren är nerpackad och ställd i förrådet tills nästa år. Problemet är dock att jag har inget att räkna ner till, inte som folket som började jobbet idag efter semestern. De vet vad de hade att förbereda sig inför, jag har inget. Ingen direkt skola jag måste gå och inget specifikt jobb att ladda om inför vilket känns väldigt konstigt. Inget att kicka igång hösten med annat än trippen till Stockholm med mina childhood girls vilket inte är fy skam men den är ju över på några dagar! Nej helvete jag tror jag flyttar utomland för där går inte solen i moln och påminner om att det är höst och dags att återgå till en vardag! Ångest.