För er en sekund, för mig en evighet
Känns som om jag missat 100saker men när jag tänker efter så har jag bara varit borta i 9 dagar, dagar som säkert har rusat fram för andra medans mina har gått saktaaaaa. Men nu är jag hemma, staplar fram, ska sova mig i form och vänta vänta vänta… Men jag vill pyssla om här hemma, springa på stan, festa, shoppa, plugga, städa, laga mat, ja huvudet är i form medans kroppen läker. Crap!
Jag borde och vill
1. Fylla på mina ögonfransar för mellan morfin sprutorna va bästa smärtlindringen att peta bort dem så att jag nu har inga, knappt riktiga.
2. Ringa hjälpis för ambulansflyget var inte tillräckligt stort för jag OCH stolen, så den är lite vinn, sne, krokig. Hjälp :S
3. Plugga för ja, jag hinner vara med på examinationsseminariet :)
4. Shoppa för världens bästa har varit och grovstädat min lägenhet efter renoveringen så nu kan jag dekorera
Annars ser jag ut som en knarkare, rör mig som en 80åring och har äntligen sluppit den där karantän också. Men hur var det nu? Just ja, vila. Suck.
Tyvärr så måste jag säga att de är det! Ska försöka ta upp det på det videoklippet där jag svarar på frågor.